Att vilja gifta sig med en hustrumördare

Idag kan man läsa på svd.se att Helge Fossmo, känd som Knutbypastorn och dömd för anstiftande till mord på sin hustru, skall gifta om sig. Vad är det som får en kvinna att vilja gifta sig med en hustrumördare, eller en brottsling överlag? Jag har förstått att det är rätt vanligt att många fångar, däribland mördare, får brev från okända kvinnor som vill gifta sig med dem eller vill ha kontakt med dem. Ju värre brott de begått, desto flere brev. Varför, undrar jag. Tror dessa kvinnor att de här männen kommer att behandla dem annorlunda, att de kanske kan hjälpa dem bort från den brottsliga banan eller att de skall kunna ha ett normalt liv? Och vad kan man få ut av att vara gift med en man som sitter i fängelse då han inte är tillgänglig normalt, varken för att gosa eller för att hjälpa till med hus och hem. Och, förutsatt att det stämmer, så lär det inte enbart vara så kallade problemkvinnor eller icke smarta kvinnor som söker sig till dessa män, utan även smarta kvinnor.

Att få ett svar på frågan varför de kvinnor som väljer denna väg gör det är nog inte lätt. Mina gissningar är att kvinnan kanske tror och hoppas att just hon skall kunna hjälpa honom. Eller så är hon trött på sitt vardagliga liv och söker sig till en spännande man för att denna utstrålar mera dragningskraft än vanlige Svensson. Redan nu är det ju alltför många kvinnor som väljer att bli ihop med, eller stanna kvar med, en man som bråkar eller till och med slår sin egen kvinna. Redan busarna på klassen fick mera uppmärksamhet än de snälla pojkarna, så kanske det bottnar här. Flickan som själv, enligt de stereotypa uppfattningarna, skall vara snäll behöver en motpol i sitt liv och alla vet vi att det främmande är spännande, även om det inte är det trygga.

Hur som helst så tycker jag på sätt och vis att det är väldigt skrämmande att kvinnor frivilligt låter sig lockas av dessa brottslingar, speciellt mördare. Det vore intressant att få reda på om det finns några gemensamma nämnare hos de kvinnor som dras till dessa män eller inte. Kanske finns det någon sociologisk/psykologisk studie i ämnet, om inte vore det dags att någon utförde en sådan.

Partidagen

Helgens partidag var för övrigt riktigt lyckad. Årets motioner var mindre kontroversiella, så ur den synvinkeln var de politiska debatterna smått lama, eftersom alla mer eller mindre kunde enas kring många vettiga förslag. Inte heller namndebatten fördes i någon större utsträckning i salen och det energipolitiska programmet remitterades till nästa år, så debatten om kärnkraftens vara eller inte vara uteblev. Festen på kvällen var dock väldigt lyckad och trevlig. Stort tack till Vanda lokalavdelning som fixat en bra partidag!