Tankar kring valdebatten

Igår var det dags för den stora svenska valdebatten, där alla partiers partiledare fanns representerade med undantag för vänsterförbundet. Vf:s ordförande Korhonen kan tydligen inte tillräckligt med svenska o har heller inte brytt sig om att lära sig lite, så Vf representerades av Annika Lapintie. Naturligtvis skall alla partier finnas representerade, men samtidigt tycker jag det är skamligt att Korhonen inte brytt sig om att lära sig ens lite svenska, så med den utgångspunkten borde de vänligen få stå utanför. Eller så borde han få sitta som en idiot och skämmas då han ingenting förstår.

Hur som helst, trots att debatten handlade om en hel del olika frågor så fokuserade förstås Hbl idag på studentsvenskan, som mycket riktigt diskuterades som en av många frågor. Naturligtvis fick Sfp sig, alla oppositionspartier gick hårt åt Wallin och tyckte att Sfp inte gjorde någonting. Om man enbart läser Hbl:s artikel om valdebatten så blir man ju t.o.m. i tron att sfp:arna knappt röstade emot förslaget medan Vf, De Gröna och KD mangrant röstade emot regeringens förslag. Så var det ju de facto inte alls, vilket Wallin även försökte säga i gårdagens debatt. De enda som mangrant röstade mot var sfp:arna, och det i alla olika omröstningar som hölls. Var fanns de andra partierna då, när vi hade behövt dem? Som vanligt lyste de med sin frånvaro; det är endast så här i valtider som de verkar vilja jobba för svenskheten i vårt land. Typisk. Och typiskt Hbl att fokusera på detta, då de kunde ha lyft upp bl.a. äldrevården, som under Vf:s åtta år i regeringen inte fick tilläggsresurser, fastän man jobbar för de små… Eller så kunde de ha nämnt att De gröna inte ens låter ett sjätte kärnkraftverk vara en tröskelfråga inför nästa regeringsförhandling, fastän de utträdde ur regeringen för det femte. Kanske det är dags att vi alla väljare inser att alla partier vill vara i regeringen, må så vara att vissa beslut fattas mot ett enskilt partis önskan. Det är ändå där makten finns, så därför är de avundsjuka på Sfp som ofta fått sitta med där besluten fattas.

Lite kritisk måste jag dock också vara mot det egna partiets ledning. Irriterade mig aningen på att Wallin inte kunde svara rakt ut på miljöfrågan som ställdes direkt till honom, istället talade han om ekologisk skatteväxling. Tror väljarna uppskattar raka och ärliga svar, dock inte heller svar som ändras beroende på om publiken är svensk eller finsk, så som vissa partier gör. I övrigt klarade han sig okej, speciellt bra svarade han på frågan om hur han skulle berömma sannfinländarna. Eftersom de går emot allt Sfp vill jobba för, så tyckte jag det var bra sagt att han försvarar deras yttrandefrihet. För den skall vi alla få ha, så länge man inte kränker någon eller börjar med hets mot folkgrupp.